fredag, februari 07, 2014

Jobbbranschen och gudfarsan

Först ut var hamburgerkedjan Max. Arbetsgivaren förklarade i ett brev till de anställda hur de skulle rösta för att få ha jobben kvar. Huvudfrågan var restaurangmomsen. Återinförs den försvinner varenda timmis på köttfärskokerierna!
Så beter man sig inte som chef – men nåja - det är sådant man får vänja sig vid att oseriösa företagare gör.
De trampar över gränserna gentemot de anställda, tar till ett personligt tilltal där inget personligt förhållande finns, rör ihop kollektiva partsfrågor på arbetsmarknaden med individens politiska ställningstagande.
Max har givit ett intryck av att vilja vara seriösa företagare, men missen är avslöjande.  
Eller om det inte var en miss. Då är det avslöjande för samhällsklimatet.

Tvåa ut var Nya Moderaterna i Stockholms läns landsting. Tydligen väljer de att placera sig i kategorin oseriösa företag, åtminstone metoden är den samma: Brev till de anställda, suddiga hot om uppsägningar som följd av en socialdemokratisk valseger.  
Vid dethär laget är media på. När en moderat proffskommunikatör hittar på någonting så korkat har det nästan nyhetsvärde.

Under Max-historien sympatiserade borgarmedia med företaget. De skribenter som överhuvudtaget ägnade saken uppmärksamhet (tvingade till det av sociala media) valde att se det som att vi inom vänstern tyckte att arbetsgivarens åsikter var fel, så att de kunde använda sitt spaltutrymme till att vänsterpolitik är fel. Det är vad de har betalt för. Tråkigt bara att frågan om arbetsgivarens beteende gick dem helt förbi.
Något som också kan vara avslöjande för samhällsklimatet.

När Stockholms-moderaterna gjorde bort sig ruskade borgarmedia flugorna ur pälsen. Dags att tycka att det inte var så särskilt bra! Fegmedia bortförklarade skandalen på kommunikatörssvenska med att det handlade ett hastigt felval - den slarvige moderaten skulle förstås ha använt parti- och inte landstingsloggan. Nu skulle ju de anställda kunna missuppfatta det som ett meddelande från arbetsgivaren.
Vilket det alltså var.
Men i en modig Expressen-ledare demolerades hela tilltaget. Gott så - men fortfarande låg den mesta kritiken i sakfrågan.
Ingen borgerlig skribent ifrågasatte det oanständiga beteendet att gå ut och råda medarbetare hur de ska rösta.
Ett beteende som var oanständigt åtminstone tills i förrgår.

Det som är värst avslöjande för samhällsklimatet är att skandalen inte slog åt rätt håll ens när den blev en skandal.  
Detta handlar inte om att en chef eller informatör blir lite yvig i sin tjänsteutövning. Det handlar om att arbetsgivare tar på sig gudfadersrollen.

 
Detta fula och satiriska och missvisande foto är lånat från fejsbok. Det visar hur vi inom vänstern uppfattar arbetsgivare som vill leka gudfäder.
"Fint jobb du har" - jag tackar, min arbetsgivare. Jag slickar slagträet.
Sedan ska jag gå och rösta i allmänna, hemliga val. Du kan inte hindra mig, även om du försöker.

Inga kommentarer: