lördag, februari 09, 2008

Feministmingel

Feministiskt forum i Stockholm såg första dagen ut att arta sig till succé! Redan vid öppningsdags klockan tio strömmade hundra pers genom portarna i ABFs funkisbunker på Sveavägen. En kvinna på väg till kinesiska tolkmötet blev så nyfiken att hon kanske skulle titta ner på lunchen, sa hon.

Jag lyssnade till Katarina Lindahl från RFSU, om kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa världen över. Kvinnors orätt, snarare. Bland kvinnor i fertil ålder (i ett geografiskt område jag glömt) är våld en lika vanlig dödsorsak som cancer och dubbelt så vanlig som trafikolyckor och malaria. Apropå trafikolyckor är det i Indien lag på att föraren av de vanliga motorcyklarna ska bära hjälm. De lika vanliga bakpå-passagerarna behöver inte, och gissa vem som kör... Under en ganska dyster framställning nötte Lindahl in i oss kvinnans position som ägodel och handelsvara, samtidigt som vi tycks vara närmast värdelösa.

Det var trångt och mingligt i korridorerna, det fanns gott om godis på bokborden. Jag hörde Gudrun Schyman säga till en kvinna att det var skönt att komma bort från rampljuset och inte ständigt granskas. Om det var så bråttom med den saken hade hon kunnat lämna tillbaka vänsterns riksdagsmandat före valet -06 istället för att blåsa det i ett nytt partiprojekt.

Bland söndagens seminarier kommer bland annat queerpedagogik, feministiskt självförsvar, och presentation av Respektguiden av Varken hora eller kuvad. Hela programmet här!

Är du i Stockholm, ta sista chansen att besöka Feministiskt forum i ABF-huset på Sveavägen.

fredag, februari 08, 2008

Förhindra familjer ett rimligt krav

Alliansregeringen kommer att kräva ordnad försörjning av den som vill leva samman med sin familj.
Nej nej! Det innebär inte hinder att ingå äktenskap för två infödda arbetslösa svenskar! Det gäller bara för den som flyttat hit och har sin livskamrat i ett annat land. Det är då det gäller.
Ett nytt språk tar du lättigt in medan du skickar uppmuntrande sms till frugan. Sen entreprenerar du dig till en födkrok som om ingen diskriminering existerade. Om maken fortfarande lever när du har flyttat in i acceptabel boendestandard på en plats där det inte finns för många av såna som dig, då kan ni kanske återuppta samlivet.

Tobias Billström (migrationsminister, M) säger: "Det är rimligt att ställa krav på att den som vill att anhöriga ska komma till Sverige först ordnar ett arbete och en bostad som familjen kan bo i. "
Men rimlighet är beroende av position och situation. Låt vara att det är rimligt för Billström att ställa krav. Det säger inte att kraven är rimliga.

Peter Eriksson (Mp) säger: "I valrörelser säger sig regeringen vilja satsa på familjen, men det verkar bara gälla svenska medborgare, inte de familjer som flyr från förföljelse och förtryck."

Fredrik Reinfeldt (statsminister, M) säger: "Det multikulturella Sverige fungerar bättre om trångboddhet och bidragsberoende minskas."
Vilket j-la Sverige som helst fungerar bättre med ett självförsörjande folk i rymliga bostäder. Det skamliga är att Reinfeldt som högste ansvarig inte tänker göra något åt den saken. Han utsoursar den helt enkelt till de individuella immigranterna.

Kalle Larsson (V) säger: "Detta en av de mest allvarliga inskränkningar av flyktingars mänskliga rättigheter som skett på många år. Det finns ingenting som tyder på att det skulle bli lättare för folk att få ett jobb och en rimlig bostad bara för att de förhindras att träffa sina närmaste."

Vad säger då kärnfamiljskramarna Kd? Jo, från början tyckte de att det viktigaste är att hålla ihop familjen. Sen ändrade de sig till att det viktigaste är att hålla ihop Alliansen.

Och vad säger folkets röst? Jo, läsaromröstningen i Expressen visade fredag förmiddag 91 mot 8 till förmån för regeringen.
Så nu har Alliansen äntligen lyckats lansera något som går hem brett.

torsdag, februari 07, 2008

Krav och liv

Regeringen presenterar krav för anhöriginvandring.
Kalle Larsson citerar Petter Larsson:
”Den som inte arbetar ska inte få träffa sin barn. Snacka om incitament. Man kanske skulle göra det samma med svenskar, ta familjen som gisslan? Men på vilket sätt blir det lättare för folk att få jobb och bostad för att de inte får träffa sina närmaste? Risken är ju tvärtom stor att människor som ofta redan lever i en pressad situation helt bryts ned.”

Larssons har rätt. Alliansen har fel. Och jag har för mycket att göra.
Eftersom jag arbetar i skolan hinner jag inte gå upp till kamp mot betygen. Intyg däremot!
Skriva intyg om usel bostad och svår psykisk press för barn som inte kommer att få något betyg alls därför att de inte förmår koncentrera sig på en läsebok där LISA BOR I OLAS HUS därför att barnens pappa inte bor i barnens hus eftersom han är kvar därborta i landet där pappor dör.

DÅ, just precis då, ska väl vi som är vi äntligen börja ställa krav på dom, eller hur.
OLA HAR ETT HUS. LISA BOR I OLAS HUS. OLA SER LISA. LISA LER.

Är detta vad arbetsskygga alliansföräldrar kallar för livspussel?

onsdag, februari 06, 2008

Varför icke en stafningsreform tillika?

Nu är det kört. Bokstavsbetygen återinförs i grundskolan med gamla tiders flitmoral i ryggen. Utbildningsmajoren kommenterar: ”Det ska löna sig att vara flitig i skolan.” Med det menar han att ådagalagd flit ska ge bättre betyg. Men vad är det som betygen ska mäta: kunskap, färdighet eller arbetsinsats?
Flitpremien möjliggörs genom fler betygssteg. ”Rättvisare” tror Björklund. Men betyg ska faktiskt inte vara rättvisa. Däremot ska de vara rättvisande i förhållande till sitt syfte.

Med dagens betyg och de kriterier som är knutna till dem har vi under en kort period levt med ett av de mera rättvisande betygssystemen. En enorm möda lades ned på att formulera kriterierna, och de studerande hade en god chans att få veta vad som förväntades av dem. Jag antar att hela detta jobb nu måste göras om igen för att motsvara nya nivåer. Eller ska vi gå tillbaka till det rena godtycket och belönandet av goda egenskaper?
Ren krage och gudsfruktan kanske inte är så intressanta idag, men social kompetens är det tvivelsutan. Liksom flit! – och inte nödvändigtvis vad fliten resulterar i.

Toppbetyget A blir ”vassare” än MVG, säger Björklund, som tydligen redan har ställt upp de nya kriterierna. Eller tycker han att för lite krävs för ett MVG? Låt honom testa i fysik eller franska, då. Eller menar han att om så många som idag lyckas prestera MVG syns det inte att skolan är så kass som han påstår?
Nåja, den saken ska han råda bot på genom lägstbetyget F som står för inte godkänt* och innebär att den obligatoriska skolan fortsättningsvis tillåts att ge upp ifråga om tolvåringar. Eftersom betygen ska sättas från skolår 6.

Vi hade kunnat avskaffa grundskolebetygen och avkräva skolväsendet att varje barn ska klara av ett minst godkänt resultat. Om denna lösning är för intellektuellt krävande för dem som vill nåla fast kunskapen i bokstäver och siffror, hade vi kunnat bearbeta dagens betygssystem och dess verkställare för att åstadkomma större genomskinlighet och minskat godtycke.
Men alliansarna väljer att stämpla barnen istället. Så nu är det kört.


* I Aftonbladet används genomgående ”godkänd”, vilket beskriver den studerande, istället för ”godkänt” som står för resultatet. Där står också ”icke” istället för inte vilket står för 1800talets normer.

tisdag, februari 05, 2008

PSYOP

Intressant understreckare (kommer förmodligen i www.svd.se imorgon) om knepen att nå fiendens hjärta och hjärna – om "psyop", den psykologiska krigföringens olika grepp och missgrepp under 1900-talet.
Frågan väcks på nytt: vad är viktigast, bilden eller verkligheten? och finns det en annan verklighet än bildens?

Det går lätt att också dra paralleller till fredstid. Masskommunikationens avsikt är att påverka. Därför är det varken konspirationsteoretiskt eller ett utslag av elitism att då och då påpeka att medias bilder och språk påverkar folkets bilder och språk. De vore helt enkelt ena skräpmedia om de inte klarade av en sån basal sak!

Sämst i artikeln är slutet, där författaren låtsas att varje krig skulle ha kunnat vara en informationsoperation. I sitt sammanhang kan det möjligen fungera som skämtsam slutknorr, men med tanke på hur förintelseförnekarna väljer att betrakta historiska urkunder som falsarier och martyrier är det inte särskilt lustigt.

måndag, februari 04, 2008

Frankrikes jaså

Det kloka franska folket är inte kloka. Var det inte alldeles nyss som de satte unionsivrarna på plats genom att rösta nej till det överstatliga fördraget? Nu låter de parlamentet rösta igenom det nya förslaget utan reaktioner. Frågan om det medborgerligas karaktär i Europa är abstrakt i jämförelse med bankkris och prisökningar.

Med en träffsäker formulering skriver SvD att nej-sidan aldrig hämtade sig från segern. Nej – eller var oförmögna att använda den. Socialistpartiet måste vara handlingsförlamade eftersom de tar en grundlagsändring med ett jaså. Som om intet och ingenting vore viktigare än att lämpa sin kandidat över tröskeln på Elyséepalatset.
Det är ingen fruktbar politisk inställning. Men tyvärr kanhända en som väljarna delar.

Tidningen Libération skriver: ”Än en gång ger EU-anhängarna intryck av en sluten elit. Det trista intrycket blir att de är rädda för folket”. Mais oui.
Då är den redaktören ändå anhängare av fördraget! Men en som vill ha acceptans bland folket – inte apati. Denna hedervärda inställning bara understryker nödvändigheten av en folkomröstning i Sverige.

söndag, februari 03, 2008

Klipp med utblick

Läs en fin intervju med Sven Lindqvist i SvD. En deltagande intellektuell fortfarande i arbete med att frilägga de brott mot mänskligheten som kommit att ingå i västerländsk normalitet. Inledningen till Utrota varenda jävel är beklagligt hållbar ännu efter femton år:
Du vet redan tillräckligt. Det gör jag också. Det är inte kunskap vi saknar. Vad som fattas oss är ­modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna.”

Vilka slutsatser? Till exempel - med citat ur artikeln:
- De som utrotar alla som inte passar in i den rasistiska idealvärlden visar en gränslös uppfinningsrikedom.
- ...segermakternas historieskrivning, förmågan att dölja sanningen om vad vi demokratiska européer förmår göra

Mer läsning i LO-tidningen där Josefin Brink skriver om arbetsrätten inom europeiska unionen. Bortsett från att hon har rätt och bortsett från att hon skickligt balanserar på gränsen till vad-var-det-vi-sa, är det roligt att se en av våra mer färgstarka företrädare i LO-organet.